Jag har inte tid – Eller?
Jag har så länge jag kan minnas varit en expert på att skylla på tidsbrist. Tiden fanns inte där. Tid att vila, tid att träffa vänner, tid att verkligen vara närvarande. Och jag vet att jag inte är ensam om det. Vi lever i en tid där det nästan blivit en statusmarkör att vara upptagen. Som om vårt värde mäts i hur fulltecknad kalendern är.
Ironiskt nog har jag, som föreläser om att leva i nuet, själv kämpat med att göra just det. Jag har stått på otaliga scener, pratat med tusentals människor – elever, lärare, chefer och anställda – och överallt mötts av samma fråga:
”Hur hinner man med allt?”
Svaret är: Det gör man inte. Och det behöver man inte heller.
Det som verkligen räknas
Jag har själv fått lära mig den hårda vägen att livet inte väntar. Jag har haft perioder där jag sprungit mellan jobb och uppdrag, där kalendern varit fulltecknad men hjärtat tomt. Där jag sagt att jag ”inte har tid” när det egentligen handlat om att jag prioriterat fel.
Det är en insikt som förändrat mitt liv – och också min föreläsning ”Jag har inte tid”. För det handlar inte om att hinna med allt, utan om att hinna med det som betyder något.
Jag tänker ofta på min extramormor. Hon levde utan stress, utan att jaga nästa sak på listan. När jag en gång frågade henne varför hon aldrig verkade ha bråttom, log hon och sa:
”Jag har inte tid att stressa.”
Den meningen har fastnat hos mig. För tänk om det är just så? Att det vi egentligen inte har tid för – är att springa ifrån det som är viktigt.
Jag har inte tid – Men jag har ett val
Idag jobbar jag aktivt med att inte hamna i fällan igen. Jag påminner mig själv om att tid inte är något vi får – det är något vi tar. Och framför allt: att det aldrig handlar om att ha tid. Det handlar om att göra tid.
Jag har sett hur den insikten förändrar liv. Hur en elev som alltid känt sig stressad plötsligt vågar säga nej till det som inte ger energi. Hur en chef lär sig att ta pauser – och ser sitt team må bättre. Hur någon i publiken efter en föreläsning berättar att de ringt sin mamma för första gången på månader.
Så om du känner att livet går för snabbt, att listan med måsten aldrig tar slut – stanna upp. Fundera på vad du egentligen vill lägga din tid på. Och våga göra plats för det.
För när vi ser tillbaka på våra liv kommer vi aldrig att önska att vi jobbat mer, stressat mer eller haft fler möten. Vi kommer att önska att vi var där. Närvarande. På riktigt.
Andreas Forsén Jonsson